He who rises up through the head. Straight up

He who rises up through the head. Straight up
in one of its thinnest channels. When the bodies
are annihilated. He who rises inside. When you see someone
who really cannot give. Who doesn’t believe. Provides
dead bodies with gifts of food. Or if the body becomes
too adorned. Mutilated when it becomes mutilated.
Annihilated by hate itself. Then nothing of it is
in it. What can follow will follow.
Unchanged in its form. Turns to the
inner behind of the head’s eyes. Maybe for ever again.

Wie recht het hoofd in gaat. Recht omhoog

Wie recht het hoofd in gaat. Recht omhoog
in een van de smalste kanalen. Als de lichamen
vernietigd worden. Wie binnengaat. Als je iemand ziet
die eigenlijk niet kan geven. Die niet gelooft. Dode
lichamen van voedselgeschenken voorziet. Of als het lichaam
te veel opgesmukt wordt. Verminkt als het verminkt wordt.
Vernietigd door de haat zelf. Dan is niets daarvan
daarin. Wat kan komen zal komen.
Onveranderd van vorm. Wendt zich naar de
binnenste achterkant van de ogen in het hoofd. Misschien voor altijd opnieuw.

Den som stiger upp i huvudet. Rakt upp
i en av dess tunnaste kanaler. När kropparna
förintas. Den som stiger in. När man ser någon
som egentligen inte kan ge. Som inte tror. Förser
döda kroppar med matgåvor. Eller om kroppen blir
alltför smyckad. Lemlästad när den blir lemlästad.
Förintad av själva hatet. Då är ingenting av det
i det. Det som kan följa kommer att följa.
Oförändrat i sin form. Vänder sig till den
inre baksidan av huvudets ögon. Kanske för alltid igen.