Poem
Lars Gustafsson
VILA SKYMNING
VILLA SCHEMERING
1‘Villa schemering’
Zo heette zij.
Als de avond viel
zat men daar te wachten.
Zag de vertrouwde dingen
langzaam verglijden in het donker.
Men stak de lamp niet aan
en zat heel stil in het afnemende licht
en zag de avond komen
zoals de avond viel.
En dit verglijden, dit vallen
vormde een troost.
2
Het water, volmaakt stil.
De aarde, ook zij in rust.
En de vogel vliegt
zo dicht hij kan
boven zijn eigen schaduw.
Voordat de lamp werd aangestoken
zaten wij daar doodstil
De schorre stem van een kraai
en plotseling de geur van klaver
Zoet en warm dwars door
dit oprijzende duister.
© Vertaling: 2005, Bernlef
VILA SKYMNING
1‘Vila skymning’
Det hette så.
När kvällen kom
satt man där i väntan.
Och såg de välbekanta tingen
långsamt glida in i mörkret.
Man tände inte lampan
och satt helt stilla i det falnande ljuset
och såg kvällen komma,
som den nu blev.
Och detta glidande, detta falnande
var en tröst.
2
Vatten, alldeles stilla.
Jorden, också den lugn.
Och fågeln flyger
så nära den kan
äver sin egen skugga.
Innan lampan tändes
satt vi då alldeles stilla
En kråkas sträva röst
och plötslig doft av klöver
Söt och varm igenom
detta stigand mörker.
Poems
Poems of Lars Gustafsson
Close
VILA SKYMNING
1‘Vila skymning’
Det hette så.
När kvällen kom
satt man där i väntan.
Och såg de välbekanta tingen
långsamt glida in i mörkret.
Man tände inte lampan
och satt helt stilla i det falnande ljuset
och såg kvällen komma,
som den nu blev.
Och detta glidande, detta falnande
var en tröst.
2
Vatten, alldeles stilla.
Jorden, också den lugn.
Och fågeln flyger
så nära den kan
äver sin egen skugga.
Innan lampan tändes
satt vi då alldeles stilla
En kråkas sträva röst
och plötslig doft av klöver
Söt och varm igenom
detta stigand mörker.
VILA SKYMNING
Sponsors
Partners
LantarenVenster – Verhalenhuis Belvédère